Ett enda av leenden
Ett leende målat av de renaste linjer
dansar framför mina tacksamma ögon
Skulpterat av de vackraste färger
berusar det varenda del av mitt sinne,
varenda tanke som rusar genom mig
Målat av den känsligaste pensel
är orden jag läser tyst och varsamt
De klingar inom mig så rena och äkta
Ett leende i en dröm som är lika påtaglig
som varje verklighet jag någonsin upplevt
Vackrare än vartenda glädjerus jag någonsin känt
Ett väsen av hopp och orimliga tankar
men lika förförande som om de verkligen funnits
lika berusande som om de faktiskt varit mina
Ett leende målat av de renaste linjer
förför mig i mina gnistrande drömmar
Jag omfamnar det som det mest fullständiga jag sett
naket faller jag på knä oförmögen till något
Det vackra är för stort, för fullkomligt
Så jag lyfter mitt huvud i tacksamhet
Jag bugar för allt det ger mig
Jag bugar för det enda av leenden