Fjäderlätt smekning
Det gnistrar där utanför min räckvidd
Utan att någonsin kunna nå fram så berusar det
Det vackra i det får vara gott nog
Betraktandets varsamma smekning är min
Jag kan nästan ta på den
men ändå inte
Kan nästan höra dess viskning
trots att den är ohörbar
Den är inte ämnat mig
men likväl gör den något med mig
den tar mig någonstans
någonstans bortom allt
bortom det tidigare skådade
bortom det tidigare kända
en fjäderlätt smekning som berör
Det vackra i det får vara gott nog