En vecka senare

Det är en vecka sedan midsommar. Jag steg upp tidigt. En morgonpromenad genom parken och till fiskarna för två filéer salt sill. Jag har oerhört svårt för högtider men midsommaren måste innehålla just det. Två filéer salt sill, nypotatis, gräddfil och gräslök. Förutom det full tilltro till EM-fotbollen. Flykten in i tre matcher. 270 minuter minuter plus förlängningar och expertkommentatorer i studion. Jag försökte att undvika aftonen så gott jag kunde. Trots det fanns bilderna där. En ständig närvaro. Dans runt en midsommarstång smyckad med vallmo och blåklint. Skratt, snapsvisor och vackra sammanhang. Jag såg dem hålla varandras händer. Jag såg deras läppar mötas i den ljusa midsommarnatten. Inte så mycket hon och han utan ett dem. En enhet. Odiskutabel och perfekt. Ett förkroppsligande av allt det som är rent och äkta. Totalitet. Jag såg deras kärlek där i centrum för kvällen, natten och morgonen. Hur perfekt den var. Bejublad och besjungen. Åtrån, kärleken och förälskelsen. Jag skickade midsommarhälsningar utan hopp. Utan förväntan om gensvar. Trots det en viktig hälsning för själen och medvetandet. På söndagen och måndagen dock en känsla av upprepning av nyårsfadäsen. Ett aktivt val att inte svara. Fullt förståelig men trots det gjorde den något med mig. På något sätt förkroppsligades hans superkraft återigen i allt det där. Förmågan att få mig att känna mig otillräcklig och genomskinlig. Underlägsen och otillräcklig. Men så kom svaret. Och som alltid har det den mest helande kraft. Värmen. Så jag packar in den i bomull och tar den med mig. Med in i sommaren och resan bort. Jag använder den som bränsle för det faktum att hans konturer brukar suddas ut när jag lämnar landet. En närvaro som blir alltmer abstrakt ju fler mil jag lägger bakom mig. Alltmer lätthanterlig. Det är en paus som är nödvändig. Så jag tar tacksamt emot svaret. Ett par ord som gör så mycket. Mer än jag tror hon anar. Ett par ord som genererar ett lugn. Jag tar emot och vårdar. Jag tar emot och packar ner det i ryggsäcken. Varsamt och på den bästa av platser. 

Kommentera här: