0 Läs mer >>

Januari tar till sist slut. Även om december är svår så har den de där två korta sekvenserna av kommunikation. Två högtidshälsningar. Januari känns lika lång som två vanliga månader. Som en baksmälla som inte vill lätta. Som att jag är jättetrött men förlorat förmågan att sova. Känslan av att hon försvunnit helt om jag inte skrivit de där hälsningarna vid högtider övermannar mig ibland. Kanske är det egoistiskt att fortsätt skriva de där raderna, jag vet inte. Midsommaren ligger långt därframme så tystnaden kommer vara talande de kommande månaderna, det är egentligen det enda jag vet. Kanske borde jag inte fortsätta skriva. Kanske. På lördag väntar februari. Kort till antalet dagar men samtidigt vet jag att det inte är ett mått på någonting alls.

 

Till sist

0 Läs mer >>

Det blir en natt med drömmar. De där speciella som gör något med mig. Denna gång unik även i den kontexten. Det är andra gången i mitt liv jag upplever en klardröm. Jag befinner mig i den fullständigt medveten om att det är en dröm. Jag agerar och finns. Känslan är märkbart verklig. Det är en märklig upplevelse, men fantastisk på alla sätt. Det är Malmöfestival och Kent spelar på en mindre scen. Jag är där med en kompis. Plötsligt ser jag henne framme vid scenen. Han är behagligt frånvarande. Jag står en stund och ser på henne. Tar in. Hon vänder sig om och ser mig. Hon ler. Effekten av leendet är precis som i verkligheten. Berusande. Fullständig. Jag går fram till henne och utan att säga ett ord tar hon min hand. Vi står så ett tag. Det är som att tiden plötsligt saknar betydelse. Som att syftet med den upphört. Jag lutar mig fram och kysser henne. Och i drömmen gör jag det medvetna beslutet att inte sluta. Jag vill stanna i sammanhanget så länge jag kan. Så länge drömmen tillåter. Så jag låter mina läppar vara där mot hennes. Utforskande och varsamt. När klockan sedan ringer kan jag fortfarande känna smaken av hennes läppar mot mina. Så jag ligger där och håller kvar upplevelsen. Jag trotsar morgonen och det halvvakna tillståndet. Jag missar till och med det tåg jag brukar ta bara för att hålla kvar känslan där i sängen. Jag registrerar och minns drömmen jag precis upplevt. Jag minns smaken av hennes läppar

 


Lucid dream

0 Läs mer >>
En vecka har gått sedan nyårsafton. Ett komplext datum att existera i. Alla tankar som strömmar genom mig där på årets sista dag. Varenda en ställer till oreda i mig. Bilder av nyårskyssar och löften. Tankar om året som gått och det som komma skall. Alla gemensamma upplevelser de delat och alla planer som de väntar på att få sätta i verket. Kanske är det året de gifter sig och sätter den där slutgiltiga kronan på den ojämförbara kärlek som endast är deras. Kanske är det året han fyller sextio och de har planerat en stor resa för firandet. Det är som att årets samtliga tankar och bilder samlas där i en punkt där den 31 december. Jag försöker fly med mina traditionella favoritfilmer men lindringen är bara temporär. Små oaser i mitt medvetande. Korta stunder av vila. En vecka senare reflekterar jag över den nyss gångna december med slutsatsen att den fortfarande är lika påfrestande. Som om tiden inte rår på den. Men för denna gång ligger den bakom mig och jag försöker hitta något i just det faktumet. Att den är över för denna gång, att den ännu en gång är genomlevd. December.  

December