Alla är vi en historia
Häromdagen så jag ett inslag på TV om en man som kom till USA som flykting när han bara var ett par år och som vid 35 års ålder blir deporterad till Kambodja, Mannen hade avtjänat ett mångårigt fängelsestraff för bland annat mordförsök. Via ett avtal länderna emellan var det möjligt för USA att deportera mannen på grund av förseelsen, tillbaka till landet där han en gång föddes. Trots att han i princip bott hela sitt liv i USA och inte kände till något annat. Det får mig att återigen tänka på att varje människa är en historia. Oavsett vem, vad och var vi är så bor det så oerhört mycket intressant i var och en. Ond som god. Gammal som ung. Rik som fattig. Historier långt intressantare än något som någonsin blivit författat. Det är oskrivet men finns dock där. I var och en. I oss alla. Det är nästan så att jag baxnar när jag tänker på det. När jag tänker på alla dessa öden och erfarenheter. I dem lika påtagliga som mina är i mig. Jag tänker åter på den där deporterade mannen. Det bor överhuvudtaget ingen sympati i mig för människor som begår brott. Det är inte det. Nej, det är just storyn jag tänker på. Hans icke-skrivna berättelse. Hans dotters oskrivna berättelse och hans amerikanska ex-frus. Det är hans nya kambodjanska fru som han försöker starta upp ett nytt liv med jag tänker på, hennes story. Allas story. Alla är vi berättelser och på något sätt tycker jag att det ligger något vackert i det. Unika men ändå sammanlänkade. Denna blandning av bottenlös sorg och oerhörd glädje och allt däremellan. Denna mixtur av överraskningar och besvikelser, av slentrian och det spontant upplevda. Tankar och känslor. Ja, allt det där som gör oss till just de vi är. De historier som förkroppsligas i vår egen existens. Jag tänker på mig själv och min historia, min mixtur. Ensam i sitt slag, precis som din. Du är den ensamma ägaren av allt det som bor inom dig. Visst är det fantastiskt. Människor är intressanta oavsett vem de är. Oavsett om du är älskad eller oälskad så är du ändå intressant. Kvällen är kvav när jag skriver dessa ord och tankar. Jag har fönstret på vid gavel för att ge mig lite svalka. På andra sidan gatan ser jag hur en medelålders kvinna putsar sina köksfönster. Nedanför kommer ett ungt par hand i hand. Leendes. Vardagens slentrian kontrasterad mot kärlekens rena lycka. Tankar och känslor. Det fascinerande är att alla våra unika historier är sammanlänkade. Jag är kanske en del av din som i sin tur är en del av någon annans och så fortsätter det. Nästan till oändligheten. Som en mängd kapitel i världens största verk, vilket som tanke både är svindlande och vackert. Alla är vi en historia.