Musik var min första kärlek
Det här med musik är stort för mig. Kärleken jag känner för den är oändlig. Kraftfull och beständig. Den finns där alltid vid min sida. Vid motgång såväl som vid medgång. Vid sorg liksom vid glädje. Den finns där för att trösta och stärka mig. Den får mig att le och ger mig andrum och vila. Utan musik hade jag inte varit någonting. Jag hade inte varit någon. En skärva utan substans och mening. Ett grått liv. Den vackraste människa jag mött liknade det vid att resa. Jag tycker liknelsen är fullkomlig. Briljant i all sin klarhet. Det är just en resa den tar mig på. Mentalt och känslomässigt visar den mig platser som inte finns någon annanstans. Den tar mig till vidstäckta landskap med de högsta berg och djupaste dalar. Grönskande fält så obefläckade att de gör mig ren inombords. Som med den mjukaste pensel borstar bort det smutsiga brus som vardagen ibland sår i ens sinne. En nästan tårfylld vördnad fyller mig. Utan musik hade jag inte varit någonting. Jag hade inte varit någon.
”Music was my first love
and it will be my last
Music of the future
and music of the past”
- John Miles -