Som en smekning
Som en smekning rör det mitt hjärta
som en varsam bris berusande och heligt
Det vackra gör någonting med mig
det förtrollar och förstummar
Blint famlar jag efter sans och reson
men förvirringen är bedårande,
och det vackra så fullständigt
Vägar lika okända som otrampade
förgyller stegen mitt sinne tar
och vilsen vandrar jag i det osedda
men hela tiden trygg
Trygg i vetskapen om det vackra,
det unika och fullkomliga
Tacksamt betraktar jag skeendet,
och skådespelet inom mig
Tacksam för jag vet att det är oförtjänt
Pjäsen är din och ljuset den ger är gnistrande klar,
såsom värmen och dess förtrollande toner
Som en smekning rör det mitt hjärta
som den skönaste kyss berusar det mig