Småfull och rätt lycklig!

Titeln kommer från en strof i ett meddelande som en kär vän och en på alla sätt fantastisk människa skrev till mig en gång. Jag tycker att det är vackert i all sin enkelhet. Det fångar de där tillfällena då plötsligt alla paddlar är i vattnet och asfalten är på plats. Tillfällen då man för en stund ser allt så tydligt och då den där ryggsäcken som man ständigt bär omkring på känns fjäderlätt. För mig kan det röra sig om en konsert, en låt, ett samtal, en bild eller tavla, en bok, eller resa. Alla har vi våra tillfällen då dessa stunder av klarhet behagar besöka oss och alla har de en sak gemensamt, inspiration. Inspiration som ju är själva bränslet i oss och som får oss att gå framåt och vara kreativa. Hos mig får denna kreativitet sitt utlopp i olika sammanhang och en del kommer jag att bjuda på här. Kanske kan det få någon att tänka en tanke, känna en känsla eller lyfta ögonen en stund och bara andas. Och om det bara skulle beröra en endaste liten människa, ja då är det gott nog.

19 februari 2015 @ 07:32

Hon som får mitt hjärta att le

Talangen är omistlig och total

Det är Ord som bränsle

Bokstäver som vaggar nattens vila

Det är någonting med det där hjärtat

Någonting större

Någonting mäktigare än livet självt

Jag omfamnar värmen i det

Jag möter ron och vilan

Hon som får mitt hjärta att le

Med kraften hos etthundra solar

brinner hon där

Glasklar och tydlig