Odiskutabelt
Det är någonting med stunder som dessa. Som om livet trycker på pausknappen och låter en bara vara. Vardagen och ryggsäcken man bär lämnar man hemma. Syresättningen kommer direkt. Omöjlig att värja sig för. Konserter betyder något speciellt för mig. Musik är på ett sätt min livsnerv. Den mest näringsrika föda. Det är fredagskväll på Babel i Malmö och jag låter allt det där lyfta mig. Fylla mig. Jag låter det ta plats där bredvid allt som brinner i mig. Jag tänker på henne och känslan är glasklar. Ren och krispig. Det är nästan så att jag kan ta på den och jag blir rörd av hur vackert det faktiskt är att känna allt det där. En ynnest. Trots att den kan bära iväg en på irrvägar så är det kärnan jag ser där. När jag står där är det dess innersta väsen som visar sig för mig och jag faller fullkomligt. Totalt. En odiskutabel kärlek.
Lev och älska!
Daniel