Novembersol
Hon lägrar mig
Milen är ovidkommande
Distansen egal
Från hettan finns ingen flykt
Från elden inget skyddsrum
Så jag väljer att förolyckas
Jag omfamnar mitt bål
Välkomnar de smekande flammorna
Ett djupt andetag
Varenda doft sätter sig
Nyanser i varenda por
Fyllnad
Komplement
Jag blir orädd och växer
Styrkan i mitt bröst tilltar
En hastig paus
Jag lägger några mil bakom mig
Ingen flykt
Bara vila
Ansiktet lika tydligt
Lika vackert
Han dock alltmer vag
Konturernas upplösning
Frammanat av geografi
Distansen till verkligheten
Trygg i avlägsna gränder
Ro på torg långt borta
Allt i novembersol
Dis som en slöja
En slöja mellan insomnande och uppvaknande
Som alltid men ändå inte
Just en paus
Måhända en hägring
En villfarelse
Men det gör mig inget
Låt den vara
Låt den förtrolla
Ren och ogjord
- Prag 2015 -