Hennes design
Idag kunde jag varit på Roskildefestivalen. En första gång i bland annat hennes sällskap. Kunde varit. Men jag har inte fått tiden att räcka till och pengar har varit en del i det hela, eller bristen på om jag ska vara helt korrekt. Men det var nära. En hårsmån. Dock har hela tiden en oro funnits där, en oro kring vad det skulle kunna innebära. Missförstå mig nu rätt, jag har älskat de där två tillfällena som vi haft tillsammans på sistone. Den där välbekanta värmen och glädjen som framkallats. Jag har sugit åt mig vartenda uns av den. Varenda molekyl av den påverkan hon har på mig har varsamt lagrats. Vårdats. Hennes vackra närvaro och berusande leende registrerats. Varje skratt och samtal. Men då det bara varit vi har det enkom varit två som manövrerat samtalet. Jag har styrt bort från ämnen som skulle kunna hindra mig från att bara vara där och då. Som skulle kunna ha hindrat mig från njutningen det innebär att vara i hennes närhet. På festivalen finns så många fler som står vid samtalsrodret. Oron jag känt är densamma som den som rann genom mig precis innan jag kom in i hennes lägenhet. Oron för någon annans närvaro. Kanske nämns hans namn i något sammanhang där på andra sidan sundet. Kanske berättas det om någon händelse som de varit en del av. Tillsammans. Jag vet att jag måste möta det någon gång och har också tänkt att det nog hade varit ett tillfälle bättre än de flesta att göra just detta. Där i skydd av konserter, musik, skratt och umgänge. En varm filt. Det trygga i att flyta bort med hjälp av toner och strofer. Så kanske skulle jag struntat i arbetsbördan och naggat på spargrisen. Ja, kanske skulle jag gjort just detta. När jag sitter där på torsdagsmorgonen och funderar kring det hela slår det mig dock att jag trätt in i sommaren på en positiv not. Rädslan av att vårens påminnelser envetet och segt skulle släpa sin existens in i sommaren visar sig ha varit obefogad. Jag står på tröskeln till semester och känner mig bra. Naturligtvis vet jag att hon har allt att göra med detta, med det lugn som i slutet av juni ändå i stort råder i mig. Det är ju bara så hon är. Det är bara så hon påverkar mig. Hennes design.
Lev och älska
Daniel