Vaken och varm
Det finns ingen annanstans jag hellre vill vara än just där, just då. Hennes soffa. Det är första gången jag är hemma hos henne sedan hon flyttade dit. När hon någon timme tidigare frågat om jag ville hänga med upp på ett glas vin så tvekade jag först. I tanken. Rädd för eventuella påminnelser av honom där innanför ytterdörren. Ett fotografi. Ett par joggingskor eller en tröja på hatthyllan i hallen, ja vad som helst egentligen. Men naturligtvis säger jag ja. Vill inte att kvällen ska ta slut redan. När jag stiger in genom dörren försöker jag inte registrera för mycket. Trots att jag är oerhört nyfiken och se hur de har det så är jag försiktig. Det är en varsam balansgång. Trippande steg. Jag tänker på kvällssolen som vi precis upplevt. Varmt sidoljus på hennes ansikte. Vansinnigt vackert. Poesi. Jag får koncentrera mig på det yttersta för att inte brinna upp där. Kameran i mitt knä och en önskan att föreviga just den där bilden. Tillfället med fullständig värme i hjärtat. Förtrollad. ”It´s in the way you are, compared to the masses.” När mörkret sänkt sig utanför lägenheten så noterar jag att den nervositet jag känt för ett par veckor sedan har förvandlats till något annat. Odefinierbart. Något som hennes närvaro framkallar. Endast. Ett lugn trots att jag är väldigt medveten om vartenda slag mitt hjärta slår. Taktfast och tydligt i min bröstkorg. En existens trygg trots den förhöjda puls som strömmar genom vener och artärer. Vi pratar vardag och musik. Jag älskar att se henne prata om musik som påverkar henne, som når henne. Det är som om hela hon förmedlar något där i samtalet, som om varenda cell av henne vill vara med. Vi pratar om vardag och semester, lägenhetsboende och odling. Timmarna flyger iväg. Sommarkvällen kortare än gårdagens. Jag är övertygad om att dygnets 24 timmar plötsligt reducerats avsevärt. När jag till sist sitter på bussen hem och förbannar det faktum att även denna sommarkväll har ett slut så slår det mig att han varit fullständigt frånvarande i mina tankar de senaste timmarna. Som om han aldrig existerat. En befriande paus i medvetandet. Jag andas. En sommarkväll i sitt yttersta. Vaken och varm.
Lev och älska!
Daniel