Plötsligt
Det blir en sådan kväll då jag går igenom alla låtar jag skrivit om henne. Strof för strof. Not för not och ett glas vin i ett knappt ljus. En sådan kväll då allting sitter. Samklang. Det blir en sådan kväll då jag önskar någon hört även om jag aldrig vågat. Men kanske ändå genom mitt öppna fönster. Ett hjärta på vid gavel en afton i Malmö. Varenda känsla slår an varenda ton och det berör mig. Det berör mig i perfekt resonans. Det är nästan så att det börjar tåras. Värme och vibration. Jag finns just där och hon också. I tanken. Påtaglig och nästan förkroppsligad i sång tar hon över och gör fredagskvällen så oerhört vacker. Jag hittar tillbaka till ett lugn. Jag finner mig. Inte som blek och genomskinlig utan som någon. Plötsligt finns jag. Plötsligt Är jag. Plötsligt.
Lev och älska!
Daniel