Adjö
Så jag säger adjö till Prag för denna gång. På återseende. Säger tack och hejdå till en stad som jag kommit att läsa. En vän. På en bar just invid Moldau ser jag hur solen nästan får Mala Strana på andra sidan floden att gnistra. Julen är överlevd och jag har återigen denna stad att tacka för detta. Utrymmet. Den har varsamt lett mig genom högtiden. Lett mig genom mina känslostormar, tankar och bilder. Allt det där en vän gör. Denna vackra men också lätt skeva plats. Allt det som är genuint vackert måsta också ha det där som skaver. En skönhetsfläck som eleverar det vackra. Som tar det till nya höjder. Ett mörker. En själ. Någonttin. Så med en sista skål låter jag tacksamheten skölja genom mig. Men en skål säger jag adjö. Just där vid kanten av floden.