Det som väntar
Då sitter jag åter på jobb efter två veckors ledighet. Två veckor som var menade som återhämtning men som blev något annat. En julhelg fylld med saknad och tankar om död efter året som gått. En julhelg i flykt. Mellandagar och nyår i sin tur fyllda med tankar kring henne och honom. Kring dem som en enhet. En strid ström av bilder. Jag har sett dem kyssas och vakna tätt intill varandra. Jag har sett deras förälskelse manifesteras i olika situationer. Åtrå och pur kärlek. Vacker men det har trots det gjort ont. Jag har sett dem flytta ihop, sett deras semester, han tillsammans med henne och hennes tjejer. Jag har sett dem spendera vardagen tillsammans. Allt det där har varit beståndsdelarna av min ledighet. Beståndsdelar som gjort att jag hållit mig inomhus. Natten till den första arbetsdagen för året har jag knappt sovit någonting. Framförallt på grund av ångesten för att återvända till jobb men det andra har funnits där också. Det andra har också varit närvarande där i natten. En virvel av den ledighet som varit och det år som ska komma.