19:e juli - Mitt sätt
Sista kvällen på en ö är alltid förknippad med så mycket känslor. Med öar där man har personliga favoriter är det speciellt påtagligt. Ställen som letat sig in till speciella ställen inom en. Vemodet sköljer över mig. Så på kvällen betar jag av. Tar den sista rundan ovetande om när man kommer tillbaka. Återvändandets ständiga frågetecken. Som tradition beställer jag alltid in en Long island iced Tea den sista kvällen. Som lindring. Som bot för vemodet. Och som alltid går det sådär. Trots att jag har en vecka kvar på årets resa så känner jag ändå att den börjar lida mot sitt slut. Två tredjedelar avverkade och en tredjedel kvar till vardag och verklighet. Jag bävar men försöker finna stunden i nuet. Närvaron. Plötsligt hör jag Tom Waits i högtalarna och han tar mig tillbaka, grundar mig. Jag påminns om varför stället blivit en av mina pärlor. En av de jag vill säga adjö till den sista kvällen. Skymningen sänker sig sakta över en grekisk ö och för en stund glömmer jag just vardag och verklighet. Glömmer det som väntar. Jag tar in dofterna, musiken och känslan. Jag låter dem flöda fritt inom mig och breda ut sig. Ta plats. Jag tar en klunk av min avskedsdrink och skålar där i tanken. Mitt sätt att säga adjö. Mitt sätt att säga på återseende.