Julen i en annan kostym
Om drygt en vecka drar jag iväg. En ny tradition. Den som tog sina första stapplande steg året min far och farmor gick bort. Julen med ett annat tema. Högtiden i en annan kostym. En resa bort från vardag och verklighet. En parallell med distans och längre från tankens påtagliga närvaro. Jag kommer ändå se dem där. I bilder. Kanske har han också barn och kanske firar de alla som en stor familj Jag har redan sett det. Har sett hur de alla är där tillsammans. Deras första. En gnistrande afton i fullkomlig värme och kärlek. Jag har redan sett det och jag vet att jag kommer att se det om en vecka. Men då med distansens tacksamma filter. Prags tunna skynke som varsamt smyger in och lägger sin skyddande mantel över bilderna så att skärpan inte blir så knivskarp. Konturerna inte lika detaljerade. Men allt det där ligger drygt en vecka bort. Fram tills dess är vardag och verklighet den kontext som fortfarande omsluter mig. Högtiden är fortfarande ofiltrerad och närvarande. En jul som väntar på att bli hanterad. Om drygt en vecka.