Trolldom
Det är trolldom. Den där påverkan hennes ord har på mig. Det är som att påskbruset plötsligt avtar. Som att energin som ligger där i bokstäverna jagar det på flykt. Värmande. Lugnande. Jag känner hur vågorna blir mindre och mindre och hur dimman i mitt huvud skingras. Jag vet att det bara är en kort sekvens, men ändå. Trots att jag är välbekant med hennes förmåga blir jag lika överraskad varje gång. Jag känner hur varje cell i mig reagerar. Hur de lystrar och tar in varje strof. Jag minns också hur det en gång var. En annan tid. En tid då samtalen var frekventa. Meddelanden om allt och inget. Idag är det annorlunda. Begränsat. Högtider och hennes födelsedag. Men trolldomen finns där ändå. Som om den trotsar tid och rum. Några dagar senare är jag åter på en konsert och det är som att allt gifter sig där och då för en stund. Orden och ljuden som strömmar från bandet på scen. Blundar jag är det nästan som att jag slängs tillbaka till hur det en gång var. Till en annan tid. En tidsmaskin med vilken jag på bråkdelen av en sekund upplever det som en gång fanns. Ord och musik. Trolldom och mystik. Ett par dagar efter påsk kan jag återigen andas för en stund. Andas och bara ta emot.