Akt 1

Påsklovet har smugit sig på. Vetskapen om att det snart står för dörren slår mig plötsligt fredagskvällen. Utan pardon manifesterar den sig framför mig och förkunnar sin närvaro. Högljutt och kraftfull. En mastodont som hukar sig över mig. Det är som att jag förminskas i sammanhanget. Krymper och kurar ihop. Jag känner det som komma skall och väntar på bilderna. Tankarna. Hon och han i sammanhang ännu oskrivna. Förälskelse och den rena åtrån. Jag tänker på tankar redan tänkta. Nyår, sommarsemester och förra årets påsk. Midsommar. Allt finns där i vardande. Ramverket. Det är endast scenerna som inte ännu spelats upp. Strålkastarna är på och manegen är krattad. Påsken. Jag häller upp ett glas vin och skruvar upp stereon. Jag försöker stänga det ute ett tag till. Försöker springa ifrån och gömma mig. Men som alltid går det som det går. Skådespelarna trotsar alla mina försök och ridån går upp. Akt 1!

Kommentera här: